Namnet Paris kommer från en stam vid namn Parisii, som bosatte sig på den plats som idag kallas Île de la Cité år 250 f.Kr. Romarna invaderade staden år 52 e.Kr och döpte den till Lutetia Parisiorum, med syfte att utnyttja handelsleden på Seine.
Lutetsia byggdes upp till en blomstrande handelsstad under de kommande 350 åren. Romarna byggde en mur runt staden och även flera teatrar och tempel till gudarnas ära. När romarriket försvagades lyckades dock germanerna till slut överta staden och år 508 e.Kr. utsågs Paris till huvudstad.
Under andra halvan av 800-talet angreps Paris gång på gång av vikingarna, som förstörde hela södra delen av staden. Återuppbyggnaden tog inte fart förrän år 1180 då kung Filip II besteg tronen.
Filip II lät bygga flera stora byggnader som är kända även i modern tid, exempelvis universitetet Sorbonne. Han var även upphovsman till den stadsdelning som finns kvar än idag, med lärosäten på vänstra stranden och handelscentrum på högra stranden, de så kallade les Halles.
Under sin tid som kung lät Filip II byggda slottet Louvren. Här bodde frankrikes kungar fram till 1682, då kung Ludvig XIV istället flyttade till Versailles. Ludvig XIV gav Paris ett rejält uppsving efter det 100-åriga kriget (1337-1453). Den gamla stadsmuren revs, vattenförsörjning infördes, stora boulevarder byggdes och staden fick en modernare arkitektur.
Medeltidens Paris präglades av religion, framför allt katolicismen. Staden blev både vallfärdsort för pilgrimer och högsäte för tempelriddarna. Kyrkan och adeln tillhörde de rika i samhället.
Monarkin avskaffades den 14 juli 1789 vid utbrottet av den franska revolutionen, då tusentals invånare i Paris stormade stadens fängelse, Bastiljen.
Under 1800-talet och den industriella revolutionen gav regeringsprefekten Georges-Eugène Haussman staden ett nytt ansikte. Alla gamla medeltidskvarter revs ner och ersattes med boulevarder. Paris fick fler parker och stadsdelar, och arrondissementen gick från de innersta 12 till dagens 20.
